• Fraktfritt vid order över 1400 kr exkl. moms 1750 kr inkl. moms

  • Skräddarsydda offerter

  • Upp till 5 års garanti på LED-belysning

Allt om ljus - en belysningsencyklopedi

I denna belysningsencyklopedi har vi sammanställt de allra viktigaste begreppen och termer om ljus och belysning. Denna blogg är tänkt att vara till hjälp för dig som antingen är intresserad av att veta mer om ljus och belysning eller dig som står inför valet att uppdatera belysningen i ditt hem, kontor, trädgård, garage, butik med mera och vill veta mer om belysning innan du beslutar dig. Här kan du snabbt hitta enkla förklaringar kring begrepp om ljus och belysning såsom färgtemperatur, lumen och watt - allt i bokstavsordning så att du hittar det du söker på ett ögonblick. Vill du läsa fler av våra bloggar? klicka dig vidare här!

Drivdon

Ett drivdon används för att driva lampor, men förhindrar också att de får för mycket ström och begränsar därför strömmen. Viss belysning, t.ex. lysrör och gasurladdningslampor, kräver alltid ett drivdon. Detta gäller även för vissa PL-energisparlampor och LED-lampor och armaturer. Du kan välja mellan tre olika typer av drivdon: konventionella drivdon (EM), elektroniska drivdon (HF) och LED-drivdon. Om du vill läsa mer om drivdon? du kan läsa mer om det här.

Spridningsvinkel

En spridningsvinkel är bredden på det ljus som avges från en ljuskälla. Vilken bredd på ljuskäglan du behöver beror på vad du ska använda ljuset till. Glödlampor med bred spridningsvinkel avger ljuset i en vid vinkel, vilket gör dem perfekta för allmänbelysning. Glödlampor med liten ljuskägla är mer lämpliga för accentbelysning, t.ex. för att belysa konst (t.ex. målningar). Små ljuskäglor rekommenderas för höga takhöjder och bredare ljuskäglor för låga takhöjder. Är du fortfarande osäker på vilken spridningsvinkel som passar dina behov bäst? Läs vår blogg här.

Sockel

Fästet är glödlampans sockel som utgör förbindelsen mellan fästet och ljuskällan. Vilken sockel du behöver beror på vilken typ av glödlampa du har. Se alltid till att du vet vilket fäste du har. Ofta anges siffran i armaturen dess diameter i millimeter. För den vanligaste glödlampan, E27, är sockelns diameter 27 mm. För en sockel med stift, t.ex. GU4 eller GU5.3, är avståndet mellan stiften 4 mm respektive 5,3 mm. Se exemplen nedan för att se hur de olika socklarna ser ut.

GU10

GU5.3

G4

G9

Färgkod

Färgkoden är en kombination av både färgtemperatur och färgåtergivning. Denna färgkod anges med 3 siffror i produktbeskrivningen, produktnamnet eller på produktens låda. Den första siffran anger färgåtergivningen och de andra två anger färgtemperaturen. Till exempel: 830. Här står 8 för en färgåtergivning på mer än 80 och 30 för en färgtemperatur på 3000 Kelvin.

Färgåtervinning Index (CRI)

Färgåtergivning eller CRI är ett mått på hur väl färger återges. Det högsta CRI-värdet är 100. Numera måste alla ljuskällor som säljs till hushåll ha ett CRI-värde över 80. En CRI-nivå över 90 är särskilt viktig för belysning av konst, produkter eller livsmedel.

Färgtemperatur

Är du ute efter varm eller kall belysning? Och vad är det tänkta syftet med belysningen? Ska den lysa upp det mysiga vardagsrummet på kvällen eller ska den användas på hemmakontoret under dagen? Belysning med olika färgtemperaturer har olika användningsområden. Belysningens färgtemperatur avgör vilken atmosfär som skapas i rummet. En låg färgtemperatur är perfekt för stämningsbelysning och en högre färgtemperatur är mer lämplig för kontor för att arbeta och koncentrera sig. Färgtemperaturen mäts i Kelvin: ju lägre värde, desto varmare ljus. När färgtemperaturen är högre blir ljuset starkare. Färgtemperaturerna är:

1800 - 2700K (mycket varm vit)
3000K (varm vit) 
35000K - 5000K (kall vit)
6000K - 6500K (dagsljus)

Ibland kan man också välja tunable white och CCT, men vad är skillnaden? När du väljer tunable white kan du själv ställa in belysningen till valfritt värde mellan 2700K och 6500K, till exempel 2825 Kelvin. Detta kan göras manuellt men också automatiskt, vilket skapar en jämn övergång under hela dagen. Du kan också ställa in CCT (Controlled Colour Temperature) själv, men inte till något Kelvin-värde. Med CCT, till skillnad från tunable white, måste du själv ställa in färgen manuellt med en strömbrytare och du kan välja mellan fasta värden, till exempel 3000K, 4000K eller 6000K. Du kan alltså inte välja värden däremellan, och du kan inte heller ställa in belysningen så att den ändras automatiskt.

Vill du lära dig mer om färgtemperaturer? I den här bloggen berättar vi allt om det. I den här bloggen berättar vi om LED lampors färgtemperatur och läs den här bloggen om du behöver hjälp med att välja rätt färgtemperatur för varje rum.

Dimbar belysning

Dimmning innebär att du kan minska ljusets intensitet. Ljus avges när elektricitet passerar genom en glödlampa. När mer el används blir ljuset från glödlampan starkare. När du dimrar en glödlampa passerar bara en liten mängd el genom glödlampan, vilket gör att glödlampan avger mindre ljus. Med dim to warm lampor är det möjligt att dimma färgtemperaturen. För att dimra en glödlampa behöver du en dimmer. LED-lampor fungerar bäst med en dimmer som är anpassad för LED-lampor. Om du inte har en dimmer kan smarta glödlampor vara det bästa alternativet för dig. Du kan dimra lampan via en app eller en fjärrkontroll. Perfekt!

Direktström och växelström

Direktström och växelström är två vanliga begrepp inom elektricitet, men vad är skillnaden? Vid direktström rör sig elektronerna kontinuerligt i samma riktning. Så är inte fallet med växelström. Elektronerna rör sig från minuspunkten till pluspunkten och tillbaka igen. Båda har olika spänning: 12V med likström och 230V med växelström. Uttag i Europa har 230V och ljuskällor fungerar med 12V eller 230V. Lampor med t.ex. GU10- eller E27-fattning fungerar med 230V och glödlampor med GU5.3- och GU4-fattning fungerar med 12V. Observera: det är inte möjligt att ansluta en 12V-lampa direkt till 230V-nätet. För detta behöver du en transformator som omvandlar 230V till 12V.

Energimärkning

I september 2021 infördes nya energimärkningar som ersätter de gamla energimärkningarna (A++ till E). Energimärkningen anger hur energieffektiv glödlampan är. Energimärkningarna sträcker sig från A, den mest effektiva, till G, den minst effektiva. Med den nya energimärkningen hamnar de flesta LED-lampor i klass B, C eller D.

Vill du fortfarande lära dig mer om de nya energimärkningarna? Vi berättar allt om det i vår blogg.

Symbol Lampe

Från och med 2021 kan du hitta en QR-kod på förpackningarna till glödlampor med den nya energimärkningen, som ger dig enkel tillgång till viktig produktinformation.

IP-kod och IK-klassificering

IP-koden och IK-klassificeringen anger graden av skydd mot yttre faktorer. IP betyder Ingress Protection och anges med två siffror. Den första siffran anger om fixturen är skyddad mot damm och den andra siffran anger om fixturen är skyddad mot vatten. IP66 innebär att armaturen är skyddad mot damm och kraftiga stänk av vatten. IK-klassningen visar om armaturen är tålig och detta anges med 1 siffra. När siffran är högre betyder det att armaturen har en högre skyddsnivå. Vattentäta armaturer är lämpliga för fuktiga och våta miljöer. Vanligtvis har utomhusbelysning den högsta skyddsnivån mot damm och vatten: från IP65 till IP68. För badrum räcker det med en IP-klass på minst 44. På den här sidan förklarar vi mer om IP- och IK-värden och du kan hitta de exakta värdena och deras förklaringar i tabellerna.

LED Belysning

LED betyder ljusemitterande diod. LED-belysning fungerar på ett annat sätt än konventionell belysning och har därför en längre livslängd. I genomsnitt har LED-belysning en livslängd på 15.000 - 100.000 timmar. Jämför det med glödlampan (1 000), halogenlampan (4 000 timmar) eller lågenergilampan (20 000). Dessutom sparar du 70 % i energikostnader med LED-belysning. Trots att LED-belysning är dyrare i inköp sparar du mycket pengar på (inte så mycket) längre sikt. Det är också mycket bättre för miljön, eftersom dessa lampor inte innehåller några skadliga ämnen. Dessa glödlampor kan helt enkelt återvinnas för att skapa en ny generation LED-belysning. På så sätt bidrar du också till en bättre och renare värld.

Livslängd

En glödlampas livslängd mäts i timmar. Om du vill ha en glödlampa som håller längst ska du välja LED-belysning. Hur länge en LED-lampa håller beror på märke och lampa. I genomsnitt håller en LED-lampa mellan 15 000 och 100 000 timmar. Det motsvarar en livslängd på 5 till 10 år. Armaturer håller i allmänhet upp till 50 000 timmar. De nyaste LED-lamporna som har energimärkning A har en livslängd på 50 000 timmar. Det motsvarar så mycket som 50 år.

Lumen

Definitionen av lumen är: en enhet för den totala mängden synligt ljus (det vi ser med blotta ögat) som kommer från en glödlampa eller annan typ av ljuskälla. Med andra ord är lumen lika med ljusflöde. Innan LED-belysning introducerades valde vi våra glödlampor baserat på wattal. Men wattal betyder inget annat än den mängd energi som en glödlampa använder. Så när du väljer en LED-lampa ska du alltid titta på dess lumenutbyte.

 

Lux

Lux är också en definition för ljusflöde, men för den mängd ljus som träffar en yta. När en glödlampa anger antalet lux är det vanligtvis i mitten av ljuskäglan där ljusintensiteten är som högst.

Återvinning

Återvinn gamla eller trasiga glödlampor och armaturer på en återvinningscentral eller en miljöstation. I de flesta länder är denna typ av återvinning gratis, eftersom en miljöskatt redan ingår i produktens pris. Ljuskällor tillverkas av sällsynta jordartsmetaller och elektroniska material som är återanvändbara. Äldre ljustekniker som lysrör innehåller kvicksilver och måste hanteras varsamt för att inte gå sönder och sprida farliga gifter i naturen.

RGB

RGB-belysning kan ställas in i regnbågens alla färger, vilket gör det enkelt för dig att välja den bästa färgen och den bästa belysningen för varje tillfälle. Du kan enkelt välja färger med hjälp av t.ex. en fjärrkontroll. Du kan läsa mer om RGB i vår blogg.

Sensor

Sensorbelysning är en perfekt lösning i stora byggnader där belysningen inte behöver vara tänd hela tiden. Sensorer reagerar på värme, rörelse eller frånvaro av ljus och tänder ljuset när de upptäcker något av detta. Nedan kan du se de olika typerna av sensorer som kan användas både inomhus och utomhus.

  • Högfrekvens: detekterar rörelser, även extremt små rörelser. Lämplig för kontor, skolor och som säkerhetsbelysning eftersom sensorn inte direkt behöver "se" det den ska detektera.
  • Skymningsrelä: känner av mängden dagsljus och anpassar ljuset därefter. Denna sensor tänder också ljuset i skymningen och släcker det i gryningen eller under dagen när det finns tillräckligt med dagsljus.
  • Rörelsesensor: känner av rörelser och måste, till skillnad från högfrekvenssensorn, vara synlig eftersom den måste "se" rörelser för att känna av dem.
  • Passiv infraröd: upptäcker skillnader i värme och rörelse hos personer eller djur som utstrålar värme.

Transformator

Du kan inte bara ansluta varje lampa till varje uttag. Ljuskällor som arbetar med 12V kan inte anslutas till 230V (nätspänningen), så du använder en transformator. Med en transformator omvandlas 230V som kommer från ett uttag till 12V som behövs för belysningen. Du kan välja mellan två typer av transformatorer: konventionella och elektroniska. Om du vill kunna dimra dina 12V-lampor behöver du en dimbar transformator.

UV ljus

Många äldre belysningstekniker avger UV-ljus. UV-ljus har en blekande effekt på de föremål som belyses och är inte lämpligt som allmänbelysning på t.ex. kontor, men inte heller för att belysa konst eller livsmedel. UV-ljus används för att döda bakterier i dammar. UV-ljus finns också i solarier, insektsdödare och inom vetenskapliga områden. Men du behöver inte oroa dig, eftersom LED-lampor inte innehåller UV-ljus.

Spänning/volt

Spänning (Volt) är en måttenhet som används för att ange hur mycket spänning som finns i en apparat och skrivs ofta som V. Strömmen som kommer ur ditt eluttag är 230V. De flesta lampor fungerar med 230V, men vissa lampor fungerar med 12V. I så fall behöver du en transformator, vilket förklaras under rubriken transformator.

Watt

När du ska välja glödlampa är det viktigt att ta reda på hur mycket ljus du behöver. Watt är en enhet för energi. Innan LED-belysningen uppfanns valde vi rätt glödlampa baserat på antalet watt. Tumregeln var: ju högre wattal, desto starkare ljus. Detta ändrades dock när LED-lamporna introducerades. Det som är så bra med LED-belysning är att du använder färre watt. men du får fortfarande samma ljusflöde. Därför måste du vara uppmärksam på antalet lumen när du köper en LED-glödlampa.

 


Vill du lära dig mer om belysning? Läs våra bloggar:

Vilken färgtemperatur passar i vilket rum?

All du vill veta om LED

Hur väljer jag rätt spridningsvinkel?


Emma -  Juni 2023